Sidor

lördag 2 oktober 2010

Omtanke

De senaste dagarna har jag haft anledning att fundera över hur människor behandlar varandra egentligen och det ger inga roliga insikter. Vad är det som driver oss människor egentligen?

När vår familj reser någonstans brukar det ta en dag eller två innan barnen hunnit landa i det nya och eftersom de är fyra starka viljor med ett åldersspann på lika många år, kan det bli ganska besvärligt. Då ställer vi regelmässigt upp två regler för dem. Två saker kan de hantera. Man måste vara snäll mot varandra. Man måste uppföra sig på restaurangen. Det brukar bli lugnt då. Det finns något konkret att relatera till.

Tänk om det kunde finnas någon som med jämna mellanrum kom förbi alla människor och gav dem ett par regler att hänga upp sitt liv kring. Regel nummer två kan vara skräddarsydd för varje människa, men regel nummer ett är alltid att Man måste vara snäll mot varandra. Tänk vad enkelt det vore att ta rätt beslut om man alltid följde den regeln! I alla situationer är det den regeln som går före allt annat. Prestige, karriär, egoism, intriger, ekonomisk vinning... Vad det än må vara. Prio är att vara snäll mot varandra. Hur svårt kan det vara?

2 kommentarer:

  1. Hej Åsa! Snubblade in här (minns just nu inte vilken omväg jag tog), fastnade för din fina header med alla ord och färger :-) Blev tvungen att läsa lite mer. Det du skriver här om omtanke är så mitt i prick. Precis sådana tankar som snurrar runt i huvudet på mig. Har bara så svårt att skriva kort och koncist. Att vara snäll mot varandra går liksom igen på så många områden. De senaste åren har jag förflyttat mig in i en verklighet som jag inte tidigare kunnat föreställa mig och gång på gång förvånas jag över hur lätt människor verkar ha att slänga ur sig otrevligheter till höger och vänster, att trampa på den som redan ligger osv men snäll? Det är som att folk inte vet vad det är längre.
    Jag menar, hur svårt kan det vara egentligen?

    För övrigt har du fler kloka och sköna reflektioner här i bloggen.

    SvaraRadera
  2. Tack Åsa för den fina kommentaren! Jag har varit inne och nosat på din blogg också nu och hittar massor av läsvärt!

    SvaraRadera